France has been asked to organise another independence referendum in New Caledonia - a call strongly criticised by the territory's pro-French parties.

Singaut long France long mekim ol wok redi bilong namba tri independens referendum i no sindaun gut wantaim ol pro-France pati.

Ol pro-independens kem i holim antap 1998 Noumea Accord, we i tok namba tri referendum bai i kamap long Oktoba 2022 bihain long tupela arapela vot long 2018 na 2020. Ol i laikim ol samting i stap olsem ol i stap nau.

Tasol ol Loyalists o alaens husat i egensim independens i givim tok lukaut long Paris olsem sapos ol i redim namba tri referendum ol i ken lukim moa vailens i kamap.

Ol Loyalists i tok ol pro-independens sait i bin tok no gat long askim bilong ol na France long painim wanpela bel isi rot i go long referendum askim we i askim ol vota sapos ol I laikim ful sovereniti.

Ol i tok inap sikispela mun nau ol pro-independens lida i boikot na i no save kamap long ol toktok tasol long ausait ol i no save stop long tok ol bai i no toktok moa long wanem samting tasol ful soverenti.

Las wik Praim Minista bilong France Jean Castex i singautim ol politikel lida bilong Nu Kaledonia long go long kibung long Paris long Me 25 i go long Jun 3.

Ovaisis Minista bilong France Sebastien Lecornu i tok em i taim long toktok long fiutsa bilong Nu Kaledonia long taim ol hatpela askim i stap.

United Nations i bin putim Nu Kaledonia long 1986 yet long lista bilong ol lain kantri long dikolonaisesen o long lusim ol mama kantri bilong ol.